bebistid

Att läsa

Igångsättning förstföderska: rutin, tid och nya råd för start av förlossningen

Igångsättning förstföderska: när förlossningen sätts igång med första barnet, vilka metoder som används och varför det kan ta flera dygn innan värkarna kommer.

Redaktionen · 24 oktober 2026

Packad väska och kofta på en bäddad säng i ett ljust förlossningsrum i morgonljus

Som förstföderska sätts du oftast igång med samma metoder som den som har fött barn tidigare, men det tar i regel längre tid. Livmodertappen är ofta mer omogen när det är första barnet, så igångsättningen kan behöva gå i flera steg under ett par dygn innan värkarna kommer igång ordentligt. Den vanligaste anledningen är att graviditeten har gått över tiden, och i många regioner erbjuds förstföderskor igångsättning från början av vecka 41.

Igångsättning kallas också induktion och betyder att vården startar förlossningen med läkemedel eller olika ingrepp i stället för att vänta på att den ska starta spontant. Det har blivit vanligare: 2019 sattes 20,7 procent av förlossningarna i Sverige igång, enligt Socialstyrelsen.

När erbjuds förstföderskor igångsättning?

Sedan några år erbjuder svenska förlossningskliniker igångsättning efter 41 fullgångna veckor i stället för som tidigare efter 42. Bakgrunden är bland annat studien Swepis, som avbröts 2018 sedan oväntat många barn hade dött i magen under vecka 41. Region Stockholm var sist ut att följa den nya rutinen i slutet av 2022, enligt SVT.

För förstföderskor är vecka 41 särskilt viktig. Akademiska sjukhuset i Uppsala ändrade 2021 sin rutin efter en uppföljande studie som visade att riskerna med att vänta gäller kvinnor som ska föda sitt första barn. Där sätts förstföderskor igång vid 41+0 om de vill, medan omföderskor kommer på kontroll och får vänta till 41+5. På Danderyds sjukhus erbjuds igångsättning från 41+2, i mån av plats.

Tidpunkten skiljer sig alltså mellan sjukhusen. Ofta är det barnmorskan på mottagningen som skickar remissen. På Danderyd får du en preliminär dag, och sjukhuset ringer under dagen och bestämmer när du ska komma in. Räkna med att igångsättningen kan skjutas upp en dag eller två om förlossningen har mycket att göra och det bedöms säkert att vänta.

Vanliga orsaker till igångsättning

Att gå över tiden är det vanligaste skälet, men förlossningen kan behöva sättas igång av flera andra orsaker. 1177 och sjukhusens egna sidor nämner bland annat:

  • graviditeten har gått över tiden
  • vattenavgång utan att värkarna startar
  • diabetes eller någon annan sjukdom hos mamman
  • havandeskapsförgiftning
  • barnet växer inte som förväntat eller har någon sjukdom
  • svåra graviditetsbesvär eller stark förlossningsrädsla

Vid vattenavgång utan värkar spelar det roll om du är förstföderska. Sahlgrenska anger att igångsättning blir aktuell efter ett till två dygn beroende på om du har fött barn förut, och Södersjukhuset skriver 48 timmar. Ring alltid förlossningen när vattnet går, så får du besked om vad som gäller.

Så går en igångsättning till på sjukhuset

En igångsättning börjar alltid på sjukhuset. Barnmorskan tar emot, känner på magen och kontrollerar hur barnet ligger. Barnets hjärtljud registreras med CTG, och blodtrycket mäts. Läkaren eller barnmorskan gör sedan en vaginal undersökning för att se hur mogen livmodertappen är.

En mogen livmodertapp är mjuk och kort och har börjat öppna sig. En omogen livmodertapp är fast och lång, vilket är vanligt hos förstföderskor. Hur mogen den är avgör vilken metod som passar, och BB Stockholm skriver att valet också påverkas av om du är förstföderska eller har fött barn tidigare. Du som är födande ska själv vara delaktig i beslutet om hur igångsättningen ska gå till.

Tiden innan värkarbetet är igång kan kännas lång, och på BB Stockholm delar du ofta rum med en annan patient under den fasen. Packa gärna med något att fördriva tiden med. Fler tips om packning och planering finns i vår guide om förberedelser inför förlossningen.

Metoder för igångsättning

En förlossning kan sättas igång på ett eller flera sätt. Med första barnet är det vanligt att flera metoder används efter varandra.

MetodSå fungerar denAnvänds när
HinnsvepningBarnmorskan lossar en liten del av fosterhinnorna med fingrarnaIbland som ett första försök att få igång värkarna
ProstaglandinTablett, gel eller inlägg som får livmodertappen att mjuknaLivmodertappen är omogen
BallongenEn mjuk slang med ballong trycker på livmodertappen inifrånLivmodertappen har öppnat sig lite
Ta hål på fosterhinnornaFostervattnet rinner ut och barnets huvud sjunker nerLivmodertappen är mogen
Värkstimulerande droppOxytocin i dropp ger starkare och tätare värkarLivmodertappen är ordentligt mogen

Prostaglandin i tablett eller gel

Prostaglandin är ett hormon som kroppen själv bildar, och som läkemedel får det livmodertappen att mjukna och öppna sig. Hos förstföderskor med en omogen livmodertapp är det ofta första steget. Södersjukhuset ger upp till åtta doser av tabletten Cytotec, och Sahlgrenska ger tabletten Angusta varannan timme, som mest åtta per dygn. Prostaglandin kan också ges som gel i slidan, och då görs en ny bedömning efter sex timmar. Tabletterna ges inte till den som tidigare har fött med kejsarsnitt.

Ballongen

Läkaren för upp en mjuk plastslang genom slidan till livmodertappen och sprutar in vätska i ballongen i toppen. Trycket hjälper livmodertappen att mogna, och när den har öppnat sig 3 till 4 cm ramlar ballongen ut. Har den inte kommit ut efter 24 timmar töms den och tas ut, enligt Sahlgrenska.

Ta hål på fosterhinnorna och dropp

När livmodertappen är mogen och barnets huvud har sjunkit tillräckligt långt ner kan barnmorskan ta hål på fosterhinnorna. Det brukar inte göra ont men kan kännas obehagligt när det plötsligt blir blött. Efter att vattnet går pressar barnets huvud mot livmodertappen, precis som när vattnet går av sig självt, och värkarna brukar komma igång inom någon timme.

Ofta avslutas igångsättningen med värkstimulerande dropp. Droppet innehåller oxytocin, samma hormon som kroppen bildar under en förlossning, och anpassas efter hur starka och täta värkarna är. Det fungerar bäst om vattnet redan har gått.

Hur lång tid tar en igångsättning som förstföderska?

Det går inte att säga i förväg hur lång tid det tar, eftersom alla reagerar olika på metoderna. Enligt 1177 kan det ta två till tre dygn från det att igångsättningen börjar tills förlossningen startar, och det går ofta snabbare för den som har fött barn vaginalt tidigare. När förlossningen väl är igång föds barnet oftast inom ett dygn.

För en förstföderska är lång tid alltså normalt och inget tecken på att något har gått fel. Danderyds sjukhus skriver att en igångsättning ibland kan ta 3 till 4 dagar, och BB Stockholm att det kan ta upp till 72 timmar innan ett etablerat värkarbete kommer igång om livmodertappen är omogen. Sahlgrenska Liv beskriver att den första fasen kan ta flera dagar, särskilt med första barnet.

Ett vanligt förlopp ser ut ungefär så här:

  1. Dag ett: tabletter, gel eller ballong för att mogna livmodertappen.
  2. Dag två: fler doser eller en ny metod om livmodertappen fortfarande är omogen.
  3. När livmodertappen har öppnat sig: hål på fosterhinnorna.
  4. Därefter värkstimulerande dropp om värkarna behöver hjälp.

Läkaren kan besluta om kejsarsnitt om förlossningen inte kommer igång efter flera försök.

Varför är ingrepp vanligare vid en igångsatt förlossning?

En förlossning behöver inte bli mer komplicerad för att den är igångsatt, skriver 1177. Men den tar ofta längre tid, och det är vanligare med värkstimulerande läkemedel, sugklocka och kejsarsnitt.

SVT jämförde 2024 friska förstföderskor som satts igång i vecka 41 med friska förstföderskor vars förlossning startade spontant. Bland de igångsatta slutade 21,87 procent med akut kejsarsnitt, jämfört med 11,68 procent vid spontan start. Värkstimulerande dropp gavs i 80,38 procent av de igångsatta förlossningarna och i 66,46 procent av de spontana. Samtidigt dog färre barn i magen efter att rutinen ändrades, och enligt Swepis kom 66,7 procent av dem som väntade igång av sig själva under vecka 41.

Siffrorna visar att frågan är en avvägning. Vill du veta mer om hur det går till om barnet behöver hjälp ut i slutet kan du läsa om sugklocka vid förlossning. Är du orolig inför beslutet kan du be om ett samtal med en förlossningsläkare och ställa dina frågor där.

Vad kan du göra själv före igångsättningen?

Det går inte att själv påskynda att förlossningen startar, och enligt 1177 finns inga bevis för att huskurer som trappgång eller sex hjälper. Vi har samlat de vanligaste råden och vad de bygger på i artikeln om att få igång förlossning.

Det du kan göra är att förbereda dig. Läs på om metoderna, skriv ner frågor till barnmorskan och prata med din partner om hur ni vill ha det under väntan. På en del sjukhus kan du som har haft en okomplicerad graviditet börja igångsättningen hemma med tabletter, som i studien OPTION som Sahlgrenska leder. Fråga på mottagningen om det finns där du ska föda.

Kontakta förlossningen direkt om du känner färre fosterrörelser än vanligt, får blödningar, vattenavgång eller kraftig huvudvärk, oavsett om du har en tid för igångsättning eller inte.

Källor

Vanliga frågor

När sätts en förstföderska igång?

Den som går över tiden erbjuds i många regioner igångsättning från vecka 41. Akademiska sjukhuset sätter igång förstföderskor vid 41+0 om de vill, medan Danderyd erbjuder igångsättning från 41+2. Rutinerna skiljer sig, så fråga din barnmorskemottagning vad som gäller där du ska föda.

Hur lång tid tar en igångsättning med första barnet?

Det går inte att säga i förväg. Enligt 1177 kan det ta två till tre dygn från start tills förlossningen kommer igång, och det går ofta snabbare för den som har fött vaginalt tidigare. När förlossningen väl är igång föds barnet oftast inom ett dygn.

Är metoderna annorlunda för förstföderskor?

Nej, metoderna är desamma. Skillnaden är att livmodertappen ofta är mer omogen med första barnet, så fler steg kan behövas, till exempel tabletter, ballong och sedan dropp.

Kan jag tacka nej till igångsättning?

Igångsättning är frivilligt och du ska vara delaktig i beslutet om när och hur det görs. Prata med barnmorskan eller läkaren om vad ett nej skulle innebära för dig och barnet, så att du kan fatta beslutet på riktiga uppgifter.

Mer att läsa