Att läsa
Sugklocka förlossning: så går det till att föda med sugklocka
Sugklocka vid förlossning används när barnet behöver hjälp ut i slutet av krystningen. Så går det till, varför den används och hur du och barnet mår efteråt.
Redaktionen · 13 oktober 2026
En sugklocka är en liten kopp som sugs fast på barnets huvud och hjälper barnet ut i slutet av förlossningen. Den används när barnet behöver komma ut snabbare än krystningen ensam klarar, till exempel när värkarna inte räcker till, när du har krystat länge eller när barnet visar tecken på syrebrist. Läkaren drar försiktigt samtidigt som du krystar, så det är fortfarande din kraft som föder fram barnet.
Ungefär sex procent av alla svenska förlossningar avslutas med sugklocka enligt Libero, och Preglife anger 6 till 10 procent av de vaginala födslarna. Det blir drygt 7 000 barn per år. Det är vanligare hos förstföderskor, eftersom den som föder sitt första barn ofta har ett längre utdrivningsskede.
Vad är en sugklocka?
En sugklocka är en kopp av plast eller metall, ungefär 6 cm i diameter enligt Södersjukhuset. Det finns två huvudtyper:
| Typ | Material | Så skapas suget |
|---|---|---|
| Malmströms klocka | Metall | En slang kopplad till en apparat som skapar vakuum |
| Kiwi-klocka | Mjuk plast | En handpump som sitter på klockan |
Det är läkaren som avgör vilken modell som används. Undertrycket gör att klockan sugs fast mot barnets huvud, och läkaren kan då dra i takt med värkarna.
Varför används sugklocka vid förlossning?
Gemensamt för alla orsakerna är att man bedömer att förlossningen behöver avslutas inom en viss tid. Enligt 1177 kan det bero på en eller flera av följande saker:
- värkarna är inte tillräckligt effektiva
- du har krystat länge utan att barnet kommer ut
- barnet ligger med ansiktet framåt, i så kallat vidöppet läge
- barnet är stort
- du är utmattad eller har en sjukdom som gör att du behöver extra hjälp under krystningen
- CTG-övervakningen tyder på att barnet får för lite syre
Ett långsamt utdrivningsskede kan enligt Libero vara lite vanligare med epidural som smärtlindring.
Sugklocka går inte alltid att använda. Barnet måste ha kommit tillräckligt långt ner mot bäckenbotten och du måste vara helt öppen. Är barnet beräknat att väga under två kilo, eller föds det före vecka 34, väljer läkaren oftast kejsarsnitt i stället.
Hur går en förlossning med sugklocka till?
Först får du veta varför läkaren vill hjälpa till med en sugklocka, och du ger ditt samtycke. Sedan förbereds förlossningsrummet:
- Barnmorskan tömmer urinblåsan, ofta med en kateter, eftersom en tom blåsa är mindre i vägen.
- Du lägger dig halvsittande i sängen med benen i benstöd, så att läkaren kommer åt.
- Du kan få en bäckenbottenbedövning.
- Har vattnet inte gått tar barnmorskan eller läkaren hål på fosterhinnorna, så att klockan fäster bra.
Det blir fler personer i rummet. På Södersjukhuset är det oftast två barnmorskor, två läkare, en undersköterska och en barnläkare. Många kliniker gör en kort “time out” där teamet går igenom planen, vem som förlöser och vem som skyddar mellangården. Det brukar också lugna stämningen i förlossningsrummet.
Läkaren för in sugklockan i slidan och fäster den på barnets huvud. När du krystar drar läkaren försiktigt, mest under själva värken. Det kan behövas 4 till 5 värkar. Lossnar klockan, ett så kallat klocksläpp, kan den behöva sättas dit igen. Ofta tas sugklockan bort när huvudet är halvvägs ute, och du krystar fram barnet den sista biten själv.
Det finns tydliga gränser för hur länge man får hålla på. Enligt utbildningsmaterialet från Bäckenbottenutbildning är riktmärket högst sex drag eller 15 till 20 minuter, och efter två klocksläpp ska ett kejsarsnitt övervägas. Exakt hur gränserna formuleras skiljer sig mellan klinikerna.
Hur känns det att föda med sugklocka?
Du krystar precis som vanligt och upplever liknande smärta som vid en vanlig vaginal förlossning. En del tycker att det gör ont när läkaren för in klockan. Då kan du andas lustgas. Är du bedövad kan det vara svårt att känna värkarna, och barnmorskan känner då på magen och säger till när det är dags att krysta.
Hur mår barnet efter en sugklocka?
Barnet är ofta ömt och svullet där sugklockan satt. Det kan göra ont i 3 till 4 dagar, och barnet får smärtstillande om det behövs. En del får ett litet hudsår eller ett kefalhematom, en blodansamling under huden på huvudet, som är ofarligt och går tillbaka efter några dagar.
Allvarliga komplikationer är ovanliga. En stor svensk registerstudie, som beskrivs av Uppsala universitet, visade att barn som förlöstes med sugklocka hade ökad risk för hjärnblödning jämfört med barn som föddes på vanligt sätt. Det är en av orsakerna till att sugklockan bara används när riskerna med att vänta bedöms vara större.
Komplikationer: kan sugklocka påverka dig?
Det är vanligare att få bristningar när barnet föds med sugklocka. Läkaren eller barnmorskan håller mot mellangården för att minska risken, och ibland behövs ett klipp, särskilt om du föder ditt första barn. Bristningarna lagas direkt efter förlossningen med lokalbedövning. Du kan också blöda mer än vid en vanlig förlossning, och då kontrolleras ditt blodvärde. Läs mer om blödningen efter förlossningen och vad som är normalt.
Sugklocka ger också en något ökad risk för skulderdystoci, att barnets axlar fastnar. Ändå är riskerna sammantaget lägre än vid ett akut kejsarsnitt, enligt Preglife.
Underlivet läker fort och brukar kännas bättre efter 4 till 5 dagar. Har du kvar besvär efter en bristning ska du ta upp det på efterkontrollen och söka vård igen om det inte blir bättre. Den som inte får rätt hjälp kan be om remiss till ett bäckenbottencentrum eller en fysioterapeut som är specialiserad på gynekologi, och det är klokt att vänta in den bedömningen innan du börjar med träning efter förlossningen.
Prata om förlossningen efteråt
En förlossning som plötsligt blir akut kan vara en traumatisk upplevelse, både för dig och för din partner. Innan du åker hem från BB är det vanligt att gå igenom förlossningen med barnmorskan eller läkaren. Känslor kan också komma senare. Då kan du vända dig till barnmorskemottagningen eller BVC, som kan förmedla kontakt med en kurator eller psykolog.
Vill du förbereda dig inför nästa gång, eller inför din första förlossning, kan du skriva ett förlossningsbrev och läsa om förberedelserna inför förlossningen. Har du frågor om just din situation är barnmorskemottagningen, förlossningen eller 1177 rätt ställe att vända sig till.